PUBLIC SERVICE OCH TROVÄRDIGHET

Vi har under de senaste dagarna fått läsa kommentarer kring Opinionsnämndens beslut att fria YLE i programmet ”ögonvittnet” där vår statsminister beskylldes för felaktigt handlande vid virkeshandel.Ordförande för opinionsnämnden Pekka Hyvärinen avgick efter beslutet,han ansåg att Yle brutit mot god journalistisk i programmet och behandlat statsministern för oskälig offentlig behandling.Flere avgångar är att vänta.
Som lärare i samhällsämnen,läromedelsförfattare och politiker har jag stark vilja att tycka till i efterspelet.
När det gälleröverlag priciper för  publik service skall grundläggande värden vara tillförlitlig informationsförmedling,oavhängighet,mångsidighet,hög kvalitet och framför allt objektivitet .Medieuppdraget är ansvarsfullt därför att undersökningar visar att medierna förstärker de åsikter man redan har.Det betyder att tydliga gränser skall finnas för vad medierna får skriva och säga om enskilda människor.Just nu får man den uppfattningen att gränsen verkar luddig.
Jag har själv en längre tid noterat olika övertramp/överdrifter????  av finlandssvenska media och ser gärna en debatt kring detta. Jag skall belysa detta genom att peka på några fall under kort tid..HBl-intervjun med Anna-Maja Henriksson 18.11 och Åland-rubriceringen ledde till ett missförstånd som kanske aldrig reds upp,Stefan Wallin och hans Helsingforsboende(Hbl 20.11)  samt starka överdrifter kring valfinansiering denna höst.Det är inte bra då man i dag får höra av auktoriteter att vi lever i flåsjournalistikens tidevarv .
Jag är orolig över hur media i dag överlag mera koncentrerar sig på skandaljakter och tävlar i att övervinna andra media.Påståendet är kanske inte sant men en sådan uppfattning får man. 
När det  gäller den Österbottniska nyhetsbevakningen och god journalistik ger jag i alla fall ett gott betyg .
Åsiktsfriheten och tryckfriheten är garanterad i grundlagen och två av hörnstenarna i en demokratisk stat. Massmedia skall fritt få publicera nyheter och reportage och alla åsikter skall fritt få framföras i våra media.För journalisten är det s.k. källskyddet mycket viktigt,han/hon skall inte behöva uppge varifrån hon/han har fått sina uppgifter.
Likväl måste det få finnas en personlig integritet och kränkning av personer skall inte tillåtas. Vi måste kunna lita på mediernas etik och en utbildad journalist skall ha känsla för var gränsen går.Debatten om Opinionsnämndens trovärdighet är hälsosam. Chefredaktör Lars Rosenblads förslag om en förstärkning av ONM med en medieombudsman med mandat att kommentera etiska frågor är bra.
Ett trovärdigt rättsväsende och en grundlag som tryggar rätt till frihet .ära och gods är bra. Men det är ett långt steg för en enskild att vända sig till en domstol när han/hon upplever sin ära kränkt.
Media har ett starkt samhällsansvar och vi mediakonsumenter skall ha förtroende för våra media. En stor utmaning för våra media i dag.

                        

KSSR och fortsatt arbete

I söndagens Vasablad fanns en del tankar om den fortsatta processen i KSSR:s fotspår . Jag vill här framföra min syn på saken. Inledningsvis vill jag upprepa sfp:s  tre viktiga teser i det framtida kommunala strukturarbetet. Den kommunala självstyrelsen skall gälla, kommunmedlemmen skall kunna påverka (läs folkomröstningar) och god tvåspråkig närservice skall tryggas. Det just nu aktuella har gällt det framtida samarbetet i Vasa-regionen. Den uppfattning observatören får är att, trots den fina objektiva utredning A.Niemi-Iilahti/Sandberg gjort gällande utökat kommunalt samarbete (el. sammanslagningar) och gemensamt ansvar, tycks processen just nu ha låst sig. De två stora kommunerna Vasa och Korsholm har skilda visioner. Korsholms starka vilja till självständighet i nuläge beror på omtanke om god närservice på eget modersmål och oro för demokratiunderskott. Oron kan vara motiverad då svagheter finns i språklagen och en storkommun innebär minskad demokrati. När det gäller demokratiunderskott är jag personligen skeptisk till en sådan utveckling där enskilda kommunpolitiker driver på maktkoncentration till enskilda genom att börja avlöna tunga politikers insatser i kommunarbetet. Effekten av kommunal oligarki är det samma som att uppmuntra skapande av storkommuner. Då det gäller sfp i Vasa (fullmäktigegruppen) och den politiska viljan är det glädjande att det finns en samsyn. Ett starkt och enigt Vasa-sfp är viktigt för sfp i Österbotten. Vasa är Österbottens motor och behöver stöd i sina visioner för hela Vasa-regionen.
En annan öppning är Sfp-kretsens  språkintentionsavtal. Ett avtal till alla kommuner där man som komplettering till språk- och grundlagen förbinder sig att ge service på de båda inhemska språken. På detta sätt skulle servicen kvalitetssäkras i kommunerna. Här skulle ömsesidighet vara ett adelsmärke och våra förtroendevalda skulle visa föredöme och respektera den språkliga minoriteten i våra kommuner. Detta initiativ skulle initieras via Österbottens förbund.
Om detta initiativ får stöd och vinner gehör i våra kommuner tror jag personligen att en bättre jordmån för fortsatt kommunalt samarbete uppstår och diskussionerna blir enligt min mening mer konstruktiva.
Kommunförbundets svenska direktör Kristina Wikberg säger att Svensk-Finland saknar strategier för hur service (bl.a. inom social- och hälsovård) skall ordnas i våra kommuner i framtiden. Hur länge skall det vara så? Förberedelser och gemensamma strategier i våra kommuner och samkommuner kräver enighet och denna enighet skall kommunerna i Österbotten själva skapa. Ger vi initiativet till statliga utredningsmän har vi visat vår svaghet.

                                            

 

  

 

SFP och Framtiden

 

Den 10 oktober hade SFP en fin framtidskonferens i Kasnäs och nu skall partiet fortsätta arbetet med att skapa en stark framtidsanda långt ner i gräsrötterna.
Jag tänkte för att vidare inspirera detta arbete kort berätta hur vi i Österbotten jobbar med sfp-politik via focusfrågor och strategier.
 
Hösten 2008 tillsatte kretsstyrelsen en *fokusgrupp* med uppgift att utgående från verksamhetsplanen utarbeta en *långsiktig strategi för det
politiska arbetet* för SFP i Österbotten.

Vi gör ett strategidokument med fokusfrågor som ligger som grund inför riksdagsvalet 2011.

Nu under hösten går en special-grupp igenom det insamlade materialet, kompletterar och sorterar, eftersom man vid kretsmötet 2010 vill ha ett
dokument som kan användas, som korrelerar med partiets linje och teser samt inkluderar aktuella frågor och täcker alla regioner i Österbotten.

Liksom partiet centralt vill involvera så många som möjligt i sitt fortsatta arbete med framtidsprojektet, vill kretsstyrelsen implementera
SFP:s politik, fokusfrågor och strategi hos olika beslutsfattare. Det är av största vikt att vi talar samma språk och att vi hittar
en för hela Svenskfinland gemensam linje, som också kan förankras bland våra väljare, medlemmar och aktivister i Österbotten som för oss är
partiets röst utåt.

I Österbotten planerar vi att öppna upp diskussioner kring de fokusfrågor som plockats fram genom *Studia Generalia SFP Österbotten*. Tre ämnesblock med nio mötestillfällen i Österbotten
På basen av de diskussioner som då förs, kan vi hitta de frågor som är i takt med tiden och av betydelse för våra väljare och beslutsfattare på alla nivåer. Vi vill nå så många som möjligt.

Under året har vi levt under stora förändringar med dåliga reformer, som påverkat och påverkar oss starkt i Österbotten.

Jag är bekymrad över situationen och starkt irriterad på de förslag som speciellt Centern driver i Österbotten. Trots att jag inte är beredd att dö för Karleby, gör jag, kretsen, våra riksdagsmän och Folktinget allt för att Karleby i regionförvaltningsfrågor  inte går norrut. Kampen är just nu mycket hård. En utveckling av Seinäjoki skall inte heller ske på bekostnad av Vasas statliga verk.  Jag känner också en stark irritation över den oförståelse som finskspråkiga i Vasaregionen visar då det gäller de svenskspråkigas ställning. Vi behöver våra arbetsplatser för att kunna hålla kvar språk-, sak- och lokal kunskap
samt befolkningen. Vi har en fungerande tvåspråkig levnadsmiljö, som behöver stöd från lokalt, regionalt men även statligt håll. En förståelse för det vardagliga livet som svenskspråkig i en finskspråkig
miljö, eller som finskspråkig i en svenskspråkig miljö.

Det gäller bland annat institutioner som har hand om markanvändning, boende- och trafikfrågor som är viktiga för oss i kustområdet. Kärnfrågor som vi vill att skall fortsätta styras från Vasa.

Kretsstyrelsen är mån om att vilja föra utvecklingen framåt, även då det gäller kommunreformen. Därför har kretsstyrelsen uttryckt en önskan om, att alla kommuner i Österbotten samt Karleby skulle göra ett
*intentionsavtal*, där man som komplettering till språk- och grundlagen, medvetet förbinder sig till att ge service på de båda inhemska språken. På detta sätt vill vi kvalitetssäkra servicen i kommunerna. Här är ömsesidighet ett "adelsmärke" och vi skall via våra förtroendevalda kunna visa föredöme, genom att visa på den språkliga minoriteten i svenskspråkiga kommuner. Här har också kretsstyrelsen tagit övriga delar av Svenskfinland i beaktande. Kanske en tanke värd att prövas?

Kärnan i vårt fortsatta arbete är att hitta det gemensamma och att all verksamhet korrelerar på alla nivåer inom det politiska arbetet, men samtidigt administrativt och organisatoriskt  och vi är på god väg,
men för att lyckas  behövs alla krafter och en god dialog mellan alla parter samt en god implementering.

 

 

Folkomröstningar


Tankar kring rådgivande folkomröstningar

 

 Alla samhällsintresserade kommuninnevånare borde ha en möjlighet att påverka. Jag tycker att rådgivande folkomröstningar är ett bra sätt att fånga upp detta intresse. Kommunerna i landskapet Österbotten borde överlag överväga denna möjlighet. Den nu aktuella enkäten i Malax-Korsnäs är därför viktig för hela Österbotten och skall därför göras föredömligt. Ledstjärnan i de kommunala framtidsfrågorna är den kommunala självstyrelsen. Kommunen ensam skall göra sitt beslut; staten, partierna skall och får påverka men kommunen ensam gör beslutet . Gör en kommun beslut om en sammanslagning, borde beslutet ha stark förankring bland invånarna. En rådgivande folkomröstning borgar för detta.                               

 

I lördagens VBL (26.9)kunde vi läsa om en enkätundersökning som skall ordnas i Malax och Korsnäs gällande i huvudsak en eventuell kommunsammanslagning. Denna enkät är viktig av många orsaker, men för Österbotten rent avgörande. Resultatet av en dylik enkät är viktig med tanke på demokratin, och bör vara rådgivande för de fullmäktigeledamöter som senare skall fatta beslut i dylika frågor.

 

Jag vill påminna om den diskussion Peter Backa, Peter Ehrström och Claus Stolpe förde gällande folkomröstningar denna sommar. Frågan gällde hur viktig roll folkomröstningar har i politiska beslut. Peter Backa som forskat och publicerat sina erfarenheter av folkomröstningar i Kalifornien och Oregon, kunde visa på hur viktiga instrument folkomröstningar var i de områden han undersökt ämnet. Peter Ehrström efterlyste folkomröstningar i Österbotten. Personligen tycker jag också att  rådgivande folkomröstningar kunde användas vid kommunala viktiga beslut. En viktig sak som Dr Claus Stolpe framhöll i sommarens debatt var att folkenkäter måste vara seriösa för att inte leda till oövertänkta beslut.

 

Nu planerar Malax och Korsnäs att göra en enkätundersökning, som enligt min mening liknar en kommunal folkomröstning. Enkäten berör främst en eventuell sammanslagning av Malax och Korsnäs.  I Malax skall man dessutom få säga sitt om en eventuell orientering mot Vasa.  Malax tänker presentera resultatet av enkäten samtidigt som Siv Sandberg - Anita Niemi-IIlahti presenterar sin utredning gällande Vasa-regionens framtida orienteringsalternativ.

 

I de byarundor som nu görs i Korsnäs och senare i Malax, redovisas för- och nackdelar med en eventuell sammanslagning.  För att servicen skall kunna tryggas krävs en stark ekonomisk grund samt nya sätt att ordna och producera servicen. I detta skede finns det ekonomiska fördelar för kommunerna med utlovade ”morotspengar” om 2,8 miljoner euro och ett ökat statsbidrag om 366,000 euro samt inbesparingar på 150 000 euro per år. Redan nu finns ett omfattande samarbete inom socialvård och utbildning. Ifall man tittar på nackdelarna, så vill jag påstå att sammansättningen av de kommunala förtroendeorganen ändras och representationen minskar i respektive kommun.

 

Enligt min mening är detta en väl genomtänkt och objektiv utredning, som leds av båda förtroendevalda och tjänstemän. Processen är godkänd av båda kommunerna .

 

Däremot är jag lite förvånad över att man inte mera noga funderat på vilken tyngd denna utredning skall ha för den framtida orienteringen. Räcker det med att varje fullmäktigeledamot tar del av utredningen och sedan gör ett beslut.

 

Notera att i samband med genomförandet av KSSR-processen, betonades starkt att rådgivande folkomröstningar kan göras och att de skall tillmätas stor betydelse. Min förhoppning är att då resultatet i sinom tid presenteras, skall en noggrann analys av resultatet göras av båda kommunerna. Analysen med resultat borde då visa hur majoriteten av kommuninvånarna vill ha det. Resultatet skall vara en tydlig signal om hur befolkningen vill ha det, och detta skall också vara riktgivande för den enskilde fullmäktigemedlemmen i dennes röstningsbeteende. Min förhoppning är att denna enkät ses som viktig och även prejudicerande.

 

Varför de båda kommunerna gör detta, beror på starka åsikter i kommunen, delade meningar och en politisk osäkerhet. Beslutet om enkäten är modigt och mycket viktigt. I vårt fina Österbotten har vi stora framtidsfrågor, svåra orienteringsbeslut och behov av en intressegemenskap.

 

 

Ulf Sourander

 


--  


EU-VALET OCH SFP

EU-valet var en stor seger för svenska folkpartiet och för hela Svensk-Finland. Rent nationellt betydde det också mycket. Vi finlandssvenskar har en minoritetsställning som är helt unik och Finlands tvåspråkighetsmodell kan bra läras ut till övriga länder inom EU. Därtill är också den åländska självstyrelsemodellen värd att användas som modell för värnande om minoritet. Att Carl Haglund blev Sfp:s Eu-parlamentariker gläder mig. Han är fullt kompetent genom sin utbildning, sakkunskap och sitt stora intresse. Som alla andra är jag också imponerad av den kompetens och det arbete som EU-kandidaterna gjorde. En otroligt fin bukett som jag hela tiden trott på. Det var härligt att uppleva valets slutspurt och den fina uppbackning Svensk-Finland gav vårt parti.

 Svenska folkpartiet seglar nu i stark medvind. En medvind partiet skall utnyttja i nya kommande utmaningar. Jag tror hårt på våra möjligheter och på vårt parti. I Österbotten hörs kritik för den Sfp-stategi de ansvariga använde. Att marknadsföra sig i södra Finland är dyrt, men kandidaterna i södra Finland favoriserades genom att också få stor synlighet i Österbotten. Slutresultatet blev en lien besvikelse , detta som en följd av felsignaler. Men, partilivet går vidare och nu skall framtida EU-stategier göras upp. Jag tycker att partiets frisinne och liberalism fortsättningsvis skall framhävas och synas tydligt. Vårt arbete för tvåspråkighet och för den svenska befolkningen i landet skall vara kärnan i vår verksamhet.

När det gäller vår kunskap i internationella frågor märktes detta tydligt i valkampanjen. Vi har många kunniga i internationella politiska frågor. Jag tycker att partiet skall inrätta en tjänst i internationella ärenden. Vi har råd med det och tjänsten kunde vara delad med vårt EU-kontor i Bryssel. Europeiska säkerhetsfrågor, Östersjö-problematiken, EU:s förhållande till övriga ärenden blir för Finland allt viktigare och vi skall bidra med vårt kunnande i dessa frågor. Vårt specialkunnande gällande Ryssland måste också uppmärksammas.

Ulf Sourander

Åbo Akademi och reformer

När det gäller tankarna att i framtiden ge universiten status som en offentligrättslig juridisk person eller en privaträttslig stiftelse ser jag inga hot. Universiteten kommer ändå stort sett,  utan större förändringar, att fungera som tidigare. Att en ökad privatfinasiering i form av stöd skulle kränka autonomin anser jag en fel uppfattning. Det är bara bra att universiteten får mera pengar; speciellt bra när det gäller svenskfinland.
Som exempel :
 Åbo akademi behöver mera pengar och om det kommer som stöd från näringslivet och andra organisationer skall vi vara nöjda. I dag och i framtiden har staten ett huvudansvar för universitetens ekonomiska fortbestånd och det ansvaret tar dagens regering på ett ansvarsfullt sätt. När det sedan gäller Åbo akademi och den nya organisationsmodellen är det mera fråga om administrativa förändringar. Så länge ekonomin är i skick sker enligt min uppfattning inga dramatiska förändringar för akademin.
Jag tycker att intresset för studier vid Åbo Akademi har ökat och antalet ansökning i år  har  märkbart stigit. En förklaring till detta är det rätt enkla ansökningsförfarandet via nätet; en mycket välkommen förändring. Nästa år kommer ansökningarna till Åbo akademi att öka ännu mera, detta  pga förändringar  i Sverige, som gör att alla sökande från andra länder hamnar i en gemensam utlänningskvot. En väldigt dålig förändring  för svenskspråkiga sökande från Finland och speciellt Åland drabbas mycket hårt.
När det gäller att i framtiden trygga rekryteringen för Abo akademi är det viktigt att gymnasiernas ställning i Svensk-Finland ses över. Just nu pågår en koordinering av gymnasierna i Svensk-Finland i form av gymnasieringar och utvecklande av gemensamma närtkurser. Arbetet har kommit bra igång, speciellt i Österbotten.
Problemet i Österbotten är den låga gymnasiebeägenheten, som till stor del beror på bättre marknadsföring och betydligt mera pengar hos medtävlarna. Yrkesakademin och Optima är två mycket välfungerande skolor med ett gott rykte.
För en rättvis kamp med de övriga skolorna på andra stadiet borde gymnasierna få mera  pengar för ny teknik, moderna böcker mm. Kommunerna har ansvaret, de förstår problematiken, men det finns inte pengar och det blir allt svårare.
Det ar bra att Åbo akademi ser över sin undervisning och sin forskning . Därtill skall den nya förvaltningsmodellen noga analyseras så att största möjliga rättvisa utformas.
Åbo Akademi är ett finlandssvenskt universitet, som vi alla kan vara stolta över. Akademin har en mycket stark, svenskspråkig, verksamhet ,som klarar sig bra i konkurens med inhemska och utländska universitet.
När det gäller Åbo Akademi i Vasa är det positivt att en förstärkning planeras. Det som har hög prioritet är en enhet för högre teknisk utbildning . Österbottniska företag har länge haft brist på duktiga ingenjörer och diplomingenjörer. Viktigt här är att ÅA tillsammans med Novia skapar en modern teknologiutbildning i Vasa.
Som avslutning vill ocksa starkt framhålla, att oberoende av framtida behov och olika regionala behov skall Pedagogiska fakulteten i Vasa ensam ha ansvaret för all lärarutbildning i Svensk-Finland.  

Kretsmöte 4.4

 

Öppningsanförande  Ulf Sourander Kretsmöte Malax  4 april.

 

I samband med att jag nu officiellt öppnar kretsmöte tänkte jag ge lite reflexioner över det gångna verksamhetsåret och lite kommentera hur jag upplevt det.

Först villa jag säga att jag tycker att Svenska folkpartiet i österbotten är ett starkt  parti med en rätt god framtid framför sig.  Jag är stolt över att få fungera som kretsordförande för detta parti. 

För sfp i Österbotten gäller Öppenhet,Ärlighet och samförstånd. Jag tycker att det finns en god anda inom oss och också en god samhörighetskänsla.

Jag tror att det finns ett starkt förtroende för oss i bygderna och österbottningarna vet att vi jobbar hårt för våra värden. Vi har en tydlig profil som ett humanistiskt ,socialliberalt parti med fötterna i mitten. Att vi jobbar för det svenska språket ,kulturen och utbildningen är klart.

Sfp har också  ett gott förhållande till de övriga partierna som jobbar för de svenska värdena.

Vi jobbar för ett starkt tvåspråkigt Österbotten.

Då det gäller händelser under verksamhetsåret 2008-2009  var kommunalvalet den stora utmaningen och det var spännande och gav ett ett bra slutresultat . 45.423 röster ,ett väljarunderstöd I Österbotten nästa 20 % och 273 fullmäktigeledamöter i 15 kommuner.

Speciellt glädjande var resultatet här i Malax,men därtill  i Närpes och i Jakobstad. Ett mandat till i Vasa skulle ha smakat bra då det var så nära. SU gjorde bra ifrån sig och kvinnorna ökade  sin makt med en halv procent.

Efter kommunalvalet  följde sedan  för kretsstyrelsen och de olika sfp-lokal avdelningarna och kommunorganisationerna att sy ihop de samkommunala posterna .

Efter regionordförandekonferenser och en stor ordförande –konferens i Vasa  den 14.2 var resultatet klart .

Kretsstyrelsen var speciellt nöjd att förhandlingar slutade med ett enigt förslag. Sfp-fältet var överens och gav  ett enigt förslag till de olika samkommunala fullmäktigena.

Jag var själv mycket nöjd men det var ett tungt arbete.Bland resultaten vill jag säga att  Det var bra att vi fick en parlamentariker att ställa upp som ordförande för Österbottens förbundsstyrelse.

En smolk i bägaren var problemena med  Vasa sjukvårdsdistrikt ordförande –fråga . Det upplevde jag trots specialomständighterna som ett nederlag för kretsstyrelsen.

Men nu väntar nya utmaningar .Vi har fått och vi upplever ett hårdnande debattklimat och minskad förståelse för det svenska språket bland andra partier.,det har gett och ger oss mycket arbete. De statliga reformerna ( Ellu ,Allu,Tingsrätters placering,nya polisdistrikt ,Karleby –s orientering norrut ger oss problem.

Likväl det politiska livet går vidare och nya utmaningar väntar.

I dag kommer en del av partiets Eu-kandidater att presenteras och jag själv är mycket imponerad av den kandidatbukett som partiet har. Jag tror att vi kommer att uppleva senare på våren en mycket intressant kamp mellan partiets kandidater och ingen självklar vinnare finns. Trots att Eu-valet sköts centralt av partiet skall vi vara med på olika sätt här i österbotten och göra allt så att vi har efter juni månad en ny Eu-parlamentariker i vårt parti.

Jag är hoppfull att vi kommer att klara detta.

När det för övrigt gäller framtiden för sfp har vi här i Österbotten tillsatt en strategigrupp som fram till riksdagsvalet skall utarbeta en sfp strategi kring politiska tyngdpunktsområden.

Denna grupp har nu jobbat ett år med dessa frågor och i dag  finns strategidokumentet presenterat i vår verksamhetsplan..

Det är fråga om regionala frågor som berör Österbottens förbund,Vasa och randkommunerna,infrastrukturen i Österbotten,företagspolitik,vård  omsorg,pensionärsstrategi,utbildning,kultur ,Ungdomar ,Fritid och idrott finns med.

Det som i dag är framlagt är inte ett färdigt dokument men ända en visionsplan .Den skall behandlas och diskuteras .

Jag är själv glad av arbetet så här långt och tycker att det är viktigt att vi försöker se framåt . s.

Vad som väntar oss i framtiden är svårt att säga men vi måste ha en beredskap i alla fall.

Vi måste diskutera alternativa kommunala lösningar,vi måste ha beredskap för nya statliga reformer och vi måste vara beredda på de förändringar som gäller vårt landskap .

Vi måste skapa en samsyn i vårt parti gällande de svenska frågorna och tvåspråkigheten i

Österbotten .Frågor som berör vår vardag och som tryggar en service på alla områden för oss österbottningar.

Ulf Sourander 4.4-09

Österbottniska framtidsfrågor

När vi i dag tar del av den finlandsvenska politiska debatten upplever vi en frustration.  Allt ser så dåligt ut och det upprepas dagligen i våra medier. Du blir trött av det.

Därför blev jag glad då jag läste om professor Leif Eriksssons tankar, som citerades i Vbl senaste onsdag. Eriksson är professor i intellektuellt kapital vid Lunds Universitet och föreläste på Hankens 100-års jubileum i Vasa. Han sade bl.a. att ”Hela systemet är uppbyggt på att recirkulera gammalt skit”, vilket jag tycker passar bra in på dagens politiska debatt. Han sade också ”Nya idéer, nya tankar, nya lösningar och nya uppslag förutsätter att man tänker annorlunda, tänker nytt”. Jag anser att sfp här i Österbotten försöker göra det. Naturligtvis gnäller vi också men samtidigt försöker vi tänka framåt.

Ett exempel på detta är att från hösten har kretsen jobbat med en utvecklingsstrategi. Konkret så har kretsen tillsatt en strategigrupp som fördjupat sig i österbottniska framtidsfrågor.

Slutresultatet som presenteras på kretsmötet i april är en handlingsplan med tanke på sannolika förändringar i vårt landskap, i kommunerna samt i förhållandet mellan stat, landskap och kommun.

Förändringarna beror på de statliga reformerna (KSSR, Ellu och Alku ), landskapsreformerna och förändringar som den försämrade ekonomiska situationen medför.    

Vi har listat  de viktigaste områdena/bitarna t.ex.  utvecklingen inom vårt landskapsförbund, hälso- och sjukvården, utbildningen och  kulturautonomin samt en betraktelse på olika åldersgrupper.

Vidare så skall lantbruk och miljöfrågor analyseras.

Visionen här är : EN SAMSYN FÖR SVENSKA FOLKPARTIET I ÖSTERBOTTEN.

Arbetet är nu i ett sådant skede att en preliminär mål- och åtgärdsplan till stora delar är gjord. I klartext så har gruppmedlemmarna plockat ut tre konklusioner från sina egna analyser. Dessa blir nu, 14.2, presenterade och kritiserade.

Jag skall nu lite lyfta fram vad  jag tycker är speciellt viktigt.

När det gäller österbottens förbund, blir dess roll som statens förlängda arm viktigare. Dess ekonomiska roll ökar, bl.a. p.g.a. utökat ansvar för EU-medel. Förbundets roll i utlåtandefrågor ökar också. Likaså dess roll i förhållande till kommuner och samkommuner.

Det är av största vikt att partiet förstår, följer med och har kunnigt folk i denna organisation. Jag är därför extra glad över att partiet har en parlamentariker som är beredd att axla den kanske tyngsta posten i denna organisation.

När det gäller utbildning och högskoleutvecklingen i Österbotten känner vi att situationen är under kontroll. Skapandet av Novia var viktigt för Österbotten, nu måste partiet bevaka utvecklingen och uppmuntra en förstärkning av Novias roll i Österbotten.

Samarbetet med Åbo akademi är viktigt och viktigt är att Åbo Akademis framtida reformer inte försämrar situationen i Österbotten. Partiet skall säga nej till ett tvåspråkigt högskoleväsende, men samtidigt utveckla samarbetet med existerande finska Högskolor.

När det kommer till andra stadiets utveckling måste en förbättrad koordinering mellan utbildningarna i landskapet fås till stånd.

När det gäller det österbottniska kulturlivet skall en finlandssvensk kulturautonomi vara en självklarhet och alla tankar på tvåspråkiga kulturlösningar beivras.

För utvecklingen av och framtidsutsikterna för vägar, hamnar, flygstationer och trafiken överlag skall en klar handlingslinje finnas inom partiet.

 

Inför alla dessa utmaningar vill  jag  använda ett italienskt ordspråk från renässanstiden. ”Optimismen är sin egen läkare”.

Jag tror på en positiv utveckling för vårt parti. Så lyder min prognos i dag och alla dödgrävare får faktiskt ursäkta mig.